Bakgrund
S:t Mikaelsskolan är Moras enda gymnasieskola och kommunens näst största arbetsplats. För att få en kostnadseffektiv och miljövänlig fastighetsdrift över tid har Mora kommun beslutat att energieffektivisera alla sina fastigheter. För att kunna ta fram lönsamma åtgärder och beräkna besparingen inventerade de hela fastighetsbeståndet.
Utmaning
Utmaningen var att spara så mycket energi som möjligt med befintliga armaturer. För att utvärdera ljuskvalitet och energibesparing samt säkerställa att det inte fanns några negativa biverkningar gjorde de en provinstallation med olika belysningsprodukter från fyra olika fabrikat. – Philips LED-lysrör hade bäst resultat totalt sett, säger Tim Readwin projektledare på Caverion Sverige AB.
Belysningslösning
S:t Mikaelsskolan hade tidigare lysrörsbelysning med T8-lysrör 18, 36 och 58W. I klassrummen installerades cirka 1450 LED-lysrör 22W, 4000K och i korridorer och förråd cirka 150 LED-lysrör 19W, 4000K. Det var en stor fördel att man inte behövde göra några ingrepp i armaturerna som kunde påverka CE-märkningen. För att sänka energiförbrukningen ytterligare installerade Caverion styrsystem med närvarokontroll.
Fördelar
Genom att byta ut T8-lysrören i S:t Mikaelsskolan mot de energieffektiva LED-lysrören sparar Mora kommun 99 MWh per år. Det motsvarar en minskning av CO2-utsläppen med cirka 80 ton per år (baserat på 811 kg/MWh marginal el). Dessutom har underhållskostnaderna sänkts. LED-lysrören har en livslängd på 50 000 timmar och den beräknade brinntiden i skolan är cirka 2000 timmar per år. Det innebär att man inte behöver byta ljuskällor på 25 år.
Läs mer om Phillips LED-lysrör, ladda ner brochyren ”Byt nu” som pdf. Klicka här»
Under november-december 2013 har Philips kampanj på LED-lysrör. För mer information om kampanjen. Klicka här»
Hur mycket ljus får man efter man byter till LED-rör.
Ett 36W Philips E83 437 22 har ett ljusflöde på 3350 lumen medan
ett LED 19W E83 491 55 har ett ljusflöde på 1650 lumen
Har tagit hjälp av Viktor Olsson från Philips för att besvara din fråga. Se svar nedan.
Hur mycket ljus man får ut beror väldigt mycket på den armatur man har. Då LED-lysröret redan från början har ett riktat ljus kommer allt ljus att riktas nedåt, så generellt sett kommer du få samma ljusnivå på ytan du belyser. Ju enklare armatur man har, desto mer ljus får du ut av LED-lysröret jämfört med ett vanligt lysrör, medan har du en väldigt bra armatur med avancerad optik som nyttjar lysröret väldigt bra kan du behöva välja ett LED-lysrör med lite högre ljusflöde för att få samma ljusmängd på ytan du belyser.
Man kan alltså inte bara titta på ljuskällans ljusflöde, utan man måste se till hur mycket ljus man får ut ur armaturen, och det är där LED-lysröret kommer till sin rätt.
Trevligt projekt! Funderar på varför ni inte valde att ta ut drossel och kondensator ifrån armaturen då de drar mycket ström och orsakar en reaktiv effekt i el nätet? Att bara byta ut lysrören till LEDlysrör får man inte en stor energibesparing, bara om man installerar Ledlysröret i en armatur avsedd för Led. På pappret kanske det ser bra ut men har ni mätt strömmen i verkligheten?
Har tagit hjälp av Viktor Olsson från Philips för att besvara din fråga. Se svar nedan.
Det finns flera aspekter att ta hänsyn till i din fråga, så här kommer ett svar som tar upp samtliga delar och även reder ut en del begrepp och eventuella oklarheter!
När man byter ut lysrör mot LED-lysrör kan man dels använda s.k. retrofit-rör, som där man bara byter ut tändare och lysrör i befintlig armatur, dels bygga om armaturen och köra LED-lysröret direkt på nätspänning. Det finns för- och nackdelar med båda varianterna, och båda aspekterna tittades på i projektet. När man använder rören på befintlig drossel så finns fortfarande vissa förluster i drosseln, men de minskas kraftigt jämfört med driften vid lysrör med minst en halvering. Likaså tappar kondensatorerna sin funktion över tid, då de också har en begränsad livslängd, och i det här fallet kom de inte att påverka fasförskjutningen nämnvärt, varför man valde att låta de sitta kvar för att spara in på installationskostnad. Man har alltså räknat på möjligheten att både bygga om armaturen och att köra retrofit, och även över tid lönade det sig att köra retrofit-lösningen.
Skulle man bygga om en armatur så tar anläggningsägaren över ansvaret, samt att man får betydligt högre kostnader för själva jobbet, och ur en ekonomisk synpunkt måste detta med i kalkylen.
När det gäller fasförskjutning och reaktiv effekt så måste man alltid ta ett par saker i beaktande:
1. Den reaktiva effekten förbrukas inte, utan tar endast plats på elnätet. Om anläggningens totala fasförskjutning blir stor så att elleverantören tvingas leverera mer el än vad som förbrukas kan elräkningen bli högre, men i en anläggning så som en skola har man väldigt många olika laster att ta hänsyn till, och det är alltid totalresultatet man är intresserad utav. I en anläggning med många olika laster tar de oftast ut varandra, och påverkar sällan helheten.
2. I en lysrörsarmatur är det kondensatorns skick som påverkar fasförskjutningen, då LED-lysröret är kompenserat i sig själv. I detta projekt var kondensatorerna i ett sådant skick att de inte nämnvärt påverkade installationen. Ursprungsplanen var att kondensatorerna skulle plockas bort, men efter uppmätning bedömdes inte detta som nödvändigt.
Sammanfattningsvis kan man säga att du kommer alltid spara den energi du minskar installationen med i faktiskt effekt. Även i en installation där kondensatorn är i gott skick och du har en stor del reaktiv effekt kommer detta endast skapa en lokal extrabelastning på elnätet (i klassrummet i detta fall), utan att för den delen påverka den totala fasförskjutningen i hela anläggningen (skolan). Det är först när anläggningens totala fasförskjutning börjar påverkas som det faktiskt påverkar elräkningen och vad elleverantören behöver leverera fram.